Könsgapet på den svenska arbetsmarknaden – skillnader inom utrikesföddas sysselsättning och arbete

Enligt den svenska officiella statistikbyrån bodde 2019 cirka 2 miljoner utrikes födda i Sverige, vilket motsvarar ungefär 20% av Sveriges befolkning (SCB: 2019). Bland dessa är 50% utrikes födda män och 50% är utrikes födda kvinnor (SCB: 2019). Även om det ur statistisk synpunkt finns nästan samma antal migrerande män och kvinnor i Sverige, skiljer sig deras andel av arbetsmarknadsdeltagandet mycket. Denna socioekonomiska klyfta verkar bli ännu bredare när man tar bilden av svenskfödda människor, både män och kvinnor. För närvarande är utrikes födda arbetsmarknadsdeltagande och sysselsättningsgrad 16,5% lägre än för svenskfödda (Ekonomifakta 2020).

Enligt en rapport publicerad av Arbetsförmedlingen 2020: 5 är 27% av utrikes födda kvinnor mellan 16–64 år arbetslösa: denna indikator är mycket högre än arbetslösheten för svenskfödda kvinnor (16%) och män (14%) samt utrikes födda män (16%). På grund av den högre arbetslösheten bland invandrarkvinnor jämfört med andra grupper har flera studier genomförts på arbetsmarknadsintegrationen av utrikesfödda kvinnor (FORES 2020; Arbetsförmedlingen 2017; Abbasian & Bildt 2009; Nordregio 2018), och påpekade att den vanligaste hinder för att komma in på den svenska arbetsmarknaden inkluderar språkliga hinder; brist på nätverksåtkomst; intersektionell diskriminering på arbetsgivarnas och värdpopulationens vägnar; svårigheter med att validera utbildningsbevis och få erkännande av tidigare färdigheter / erfarenheter; svårigheter att kombinera arbete och familjeansvar; juridiska statusbarriärer och bosättningsfrågor (Abbasian & Bildt 2009: 7; Nordregio 2018: 19).

Samtidigt som ekonomisk integration å ena sidan ses som den viktigaste vägen för inkludering i samhället av migrantgrupper (Webster & Haandrikman 2020:1), å andra sidan, har Sverige fortfarande det högsta sysselsättningsgapet mellan infödda och utrikesfödda i västländer, där arbetslöshet och låga löner är särskilt vanliga bland utrikesfödda kvinnor (Webster & Haandrikman 2020:1). Sammanfattningsvis kan vi konstatera att könsskillnaden i utrikesföddas sysselsättning är stor, och för att den ska kunna stängas finns det behov av en mer jämställd och inkluderande arbetsmarknadspolitik.

Källor

Webster, N. A., & Haandrikman, K. (2020). Exploring the role of privilege in migrant women’s self-employment. Entrepreneurship Theory and Practice.

Nordregio (2018), “Enhanced Labour Market Opportunities for Immigrant Women”, edited by Hjördís Rut Sigurjónsdóttir, Mari Wøien and Markus Meckl, NORDREGIO REPORT 2018 n3.

Abbasian, S. & Bildt, C. (2009), Empowerment through entrepreneurship – a tool for integration among immigrant women? Jönköping International Business School, CISEG working paper series nr 6.

Arbetsförmedling (2017), “Integration på svensk arbetsmarknad – ett internationellt perspektiv”, Working paper 2017: 3 by Maria Cheung & Kristin Hellström.

FORES (2020), “Framtidens chefer: nyanlända och utrikes födda kvinnors entreprenörskap”.

Ekonomifakta (2020), “Sysselsättningsgap – internationellt”, https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Integration/Sysselsattningsgrad—internationellt/  

Statistikmyndigheten – SCB (2019), “Utrikes födda I Sverige”, https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda/

Bilden är tagen av: https://www.thediversitycouncil.com/wef-global-gender-gap-report-2018/