Malmö är den snabbast växande staden i Sverige – hur påverkar detta den lokala arbetsmarknaden och sysselsättningsgraden för olika sociala grupper?

Malmö är den tredje största staden i Sverige med en befolkning på 330 000 människor och har upplevt demografisk tillväxt och ökat med 30% mellan 2000 och 2018 (Företagarna 2020). När det gäller arbetsmarknaden har Malmö emellertid också ett lågt ekonomiskt deltagande (Företagarna 2020: 3) och en högre arbetslöshet än det nationella genomsnittet (14% jämfört med 7%). Samtidigt har Malmö också en hög grad av entreprenörskap: 2017 var 8% av alla sysselsatta i Malmö egenföretagare, jämfört med 7% i Sverige (Företagarna 2020: 6). Statistiska studier visar också att majoriteten av företagen i Malmö är små (Företagarna 2020: 4). Dessa siffror belyser det faktum att småföretag bidrar till att skapa ekonomisk tillväxt, välfärd och arbetstillfällen i området, eftersom 26% av alla skatteintäkter till Malmö kommun kommer från småföretag (Företagarna 2020: 5).

Flera rapporter påpekar både den ojämna representationen av olika sociala grupper i entreprenörskap och arbetsmarknadsklyftorna i linje med kön och invandrarstatus (Tillväxtverket 2020; Företagarna 2020). Två huvudstudier visar emellertid att könsskillnader spelar en större roll än invandrarbakgrund för att bestämma den lokala strukturerade arbetsfördelningen. Klyftan mellan könen återspeglas i arbetssektorerna och de olika inkomstnivåerna för män och kvinnor, oavsett nationell bakgrund (Företagarna 2020; Region Skåne 2021). Svenskfödda män tenderar att ha mycket högre inkomster än andra grupper, inklusive svenskfödda kvinnor (Företagarna 2020). Invandrare och kvinnor är nästan på samma nivå: även om utrikes födda kvinnor har lägst genomsnittlig inkomst är skillnaden mellan deras manliga motsvarigheter inte signifikant.

Företagarscenen i Malmö verkar också ha en enorm könsskillnad, eftersom 81% av alla företagare / företagare i Malmö är män, medan endast de återstående 19% är kvinnor (Region Skåne 2021: 5). Överraskande nog är den mest representerade gruppen bland entreprenörer invandrarmän, följt av svenskfödda män, medan både invandrarkvinnor och svenskfödda kvinnor är de minst representerade grupperna (Region Skåne 2021). Denna trend kan förklaras av invandrarnas tendens att starta företag oftare än infödda i Malmö, också på grund av deras stora representation bland befolkningen (nästan 40% år 2020: SCB).

De vanligaste branscherna i Malmö är respektive (Företagarna 2020: 12): konsult / företagstjänster (17%), hälso- och sjukvård (15%), handel (13%), utbildning (10%), information och kommunikation (6 %), byggande (6%), transport (5%), kulturella och personliga tjänster (5%), hotell och restauranger (4%). I genomsnitt tenderar invandrare att driva företag i lägre kvalificerade sektorer, såsom servicebranschen, där den ekonomiska avkastningen är lägre än i andra sektorer (Region Skåne 2021: 3). Både svenska och invandrarkvinnor tenderar att verka inom hälso- och sjukvården och utbildningssektorn, medan invandrarmän är överrepresenterade inom transportsektorn. Svenskfödda män verkar främst inom sektorerna byggande och information / kommunikation (Region Skåne 2021). Sammanfattningsvis framstår entreprenörskap som en viktig drivkraft för sysselsättning och ekonomisk tillväxt i Malmö: samtidigt bestämmer dock könsstrukturen på arbetsmarknaden vilka sektorer olika grupper väljer att verka i och deras respektive inkomstnivå. Dessutom är den lokala arbetsmarknaden och affärsscenen mer splittrad och strukturerad i linje med både migration och kön, även om den senare verkar spela en större roll för att skapa avgörande ojämlikheter och luckor på arbetsmarknaden.

Källor

https://malmo.se/Fakta-och-statistik/Facts-and-statistics-in-english/Population.html

Region Skåne (2021), Mångfald i Skåne och Malmö (diversity in Skåne and Malmö) https://utveckling.skane.se/digitala-rapporter/mangfaldskartlaggning/inledning/  accessed on 28/04/2021.

Statistikmyndigheten – SCB (2019), “Utrikes födda I Sverige”, https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda/  (accessed on 5/01/2021)

Statistikmyndigheten – SCB (2015), “Färre kvinnor än män driver företag”, https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Farre-kvinnor-an-man-driver-foretag/  accessed on 23/04/2021.

Företagarna (2020), ”Företagarfakta – Malmö kommun” – https://www.foretagarna.se/politik-paverkan/rapporter/2020/foretagarfakta-2020/

Bilden är tagen av: https://www.bbc.com/worklife/article/20170306-all-eyes-on-malmo-but-not-because-of-trump